I have some pictures to show you guys from work yesterday. I work in a bronze foundry where we cast bronze sculptures. It’s a very exciting job, and very heaving physically and requires a great deal mentally too, so at the minute I feel pretty useless at work and rather annoying having to ask for help lifting things and moving things that are too heavy, but hopefully that will get better. Here are some sand cups I’ve made – nothing overly created but very important as they function a bit like a funnel for when we are casting. It’s one of the very first jobs I got to do when I started working in the foundry almost 3 years ago. I enjoy this task, despite the fact that it can become very repetitive it at the same time is quite meditative and a bit like building sand castles. I think they can be quite beautiful too actually.
I really did do too much at the weekend, or maybe not too much as I only really went out for a meal and went for a walk, but due to the fact that I had several leakages in one evening that really knocked me for seven and left me awake most of the night in constant worry that it would leak again. Its so annoying and so difficult when that happens. I’ve been lucky enough to not have it happen loads so far but when it does it really does throw me completely off track, especially when I have no idea why it happens.
It’s not easy being so locked down by low energy levels. One moment I think I can do something and the next I’m just a tired mess. Finding that balance and learning what I can do is one difficult task.
I started this week with having to drag myself out of bed in a zombie like state to go down the street to Mediyoga. It wasn’t easy getting up, but I’m happy I didn’t have far to go. Another good thing is that I am doing it with my cousin so we can support each other and it gives me that extra push to really do it. The mediyoga class was interesting. It is about learning to find that ‘pause’ within yourself. Learning to find the here and now, feeling and listening to your body, resting and recovering. The class is focused a lot of the breathing, which I like a lot, and starts the class with a relaxing breathing exercise followed by a few yoga stretches (all of which are seated on the matt) followed by the breathing again and a final meditation to finish. It was very soothing and relaxing and I am looking forward to getting into it a bit more. I really am gonna do my very best to do the exercises we have got during the weeks, I’m normally not great at sticking at it but I really want to. I really do need to learn to unwind and listen to my body and I really want to learn how to be more in sync with myself. I have slowly started the journey to becoming closer to Me but there’s a long road ahead of me still, and it feels quite exciting actually. The main question is, will I have the patience to keep going down this journey? Another thing I need to learn how to nourish – my patience.
Well the past few days I haven’t had any leakage at least. Bags have stayed on. My skin is a bit red and I’m a little bit worried that I might get some sores/small open wounds around Stevie but I’m hoping it will calm down over the next few days otherwise the nurse told me to call back and they would have a look. It’s so annoying and difficult when I don’t know what to do. The logic in my head wants to air my skin but I can’t control Stevie and would in that case have to stand holding a bag which would suck big time, so on goes the bag each time anyway.
I’m gonna try to decorate some more bags this week again to make it a bit more fun.
Jag har lite bilder att visa er från jobb igår. Jag jobbar i ett bronsgjuteri där vi gjuter brons skulpturer. Det är ett väldigt spännande jobb, och väldigt fysiskt tungt arbete samt kräver en ganska stor del mentalt också, så för tillfället känner jag mig extremt värdelös på jobbet och ganska irriterande som måste konstant be om hjälp att lyfta och flytta på saker som är för tunga, men förhoppningsvis blir det bättre snart. Här är lite sandkoppar jag gjorde – inget super kreativt men väldigt viktiga eftersom dom används lite som en tratt som vi häller bronset i när vi gjuter. Detta är en av dom första jobben jag fick göra när jag började på gjuteriet nästan 3 år sen. Jag gillar denna uppgiften, trots att den kan bli lite repeterande så är det samtidigt väldigt meditativt och lite som att bygga sand slott. Ja tycker dom kan vara ganska vackra också faktiskt.
Jag gjorde verkligen för mycket i helgen, eller kanske inte för mycket eftersom allt jag gjorde va att äta middag ute och gå en promenad, men eftersom jag fick flera läckage på en och samma kväll så slog det mig verkligen och höll mig vaken nästan hela natten konstant orolig över att det kanske läcker igen, Det är så himla irriterande och jobbigt när detta händer. Jag har haft tur som inte råkat ut för detta alldeles för ofta hittills men när det väl händer så slår det verkligen mig omkull totalt, speciellt när jag inte alls vet varför det händer.
Det är inte lätt att vara så låst av den konstanta låga energin. Ena stunden tror jag att jag klarar av något och sen i nästa är jag en utmattad hög av en människa. Att hitta den balansen och att lära mig vad jag klarar är verkligen en svår lektion.
Jag började veckan med att verkligen behöva dra mig upp ur sängen som en zombie och gå ner för gatan till Mediyoga. Det var inte lätt att gå upp, men jag är glad att det var nära i alla fall. En annan bra sak är att jag ska göra det med min kusin så vi kan stötta varandra och det ger mig en extra push att verkligen göra det. Mediyoga klassen var intressant. Det handlar om att lära sig att hitta ‘pausen’ inom sig själv. Att lära sig att hitta allt här och nu, känna och lyssna på kroppen, vila och återhämtning. Klassen fokuserar mycket på andning, vilket jag gillar, och klassen börjar med en avslappnande andnings övning följt av några yoga sträckningar (alla görs sittande på mattan) följt av andnings övningarna och sen avslutats med en sista meditation. Det var väldigt lugnande och avslappnande och jag ser fram emot att komma in i det lite mer. Jag ska verkligen göra mitt bästa att göra övningarna vi har fått under veckorna, i vanliga fall är jag inte så bra att hålla till det men jag vill verkligen. Jag behöver verkligen lära mig att värva ner och lyssna på min kropp och jag vill verkligen lära mig att vara mer synkroniserad med mig själv. Jag har sakta påbörjat denna resan att komma närmar Mig men jag har fortfarande en lång väg framför mig, och det känns ganska spännande faktiskt. Men huvud frågan ärm kommer jag ha tålamodet att fortsätta ner denna resan? Ännu en sak jag behöver lära mig att ta hand om – mitt tålamod.
Tja, dom senaste dagarna har jag inte haft några läckage åtminstone. Påsarna har stannat på. Mitt skin är lite rött och jag är lite orolig att jag kanske får lite sår runt Stevie men jag hoppas att det lugnar sig över dom närmaste dagarna annars sa sjuksköterskan att jag skulle ringa igen och dom skulle titta på det. Det är så irriterande och jobbigt när jag inte vet vad jag ska eller kan göra. Logiken i mitt huvud vill lufta skinnet men jag kan inte kontrollera Stevie och hade varit tvungen att hålla en påse under hela tiden vilket inte är så skoj, så tillbaka med påsen på var gång.
Jag ska försöka dekorera lite påsar igen denna veckan för att göra det lite mer skoj.