Having the support and love from family and friends is important for everybody and especially for us living with chronic illness and the effects thereof. An unexpected issue came into light recently and triggered this entry which might appear different in both my normal style of writing and content but I felt I needed to get this off my chest.
Family.
/ˈfamɪli,ˈfam(ə)li/NOUN
- A group consisting of two parents and their children living together as a unit.
‘she moved in with her boyfriend’s family’[as modifier]‘the family home’1.1~ A group of people related by blood or marriage.
‘friends and family can provide support’
‘I could not turn him away, for he was family’
1.2~ The children of a person or couple being discussed.
‘she has the sole responsibility for a large family’
1.3~ A local organisation unit of the Mafia or other large criminal group.- All the descendants of a common ancestor.
‘the house has been owned by the same family for 300 years’
2.1~A group of peoples from a common stock.- A group of related things.
‘all manuscripts that share this reading constitute a family’Definition from Oxford Living Dictionaries
Relationship
/rɪˈleɪʃ(ə)nʃɪp/Noun
- The way in which two or more people or things are connected, or the state of being connected.
‘the study will assess the relationship between unemployment and political attitudes’
1.1~ The state of being connected by blood or marriage.
‘they can trace their relationship to a common ancestor’
1.2~ The way in which two or more people or groups regard and behave towards each other.
‘the landlord–tenant relationship’
‘she was proud of her good relationship with the staff’
1.3~ An emotional and sexual association between two people.
‘she has a daughter from a previous relationship’
Definition from Oxford Living Dictionaries
Family. Sometimes defined as a group of people related by blood or marriage. In other words; Mothers, Fathers, Sisters, Brothers, Grandparents, Uncles, Aunts, Cousins and so on and so forth. People we have invisible bonds with, bonds which are formed before we are born. Bonds which just like a plant need nurturing, some more than others. Even though some of these family bonds are nurtured they can never grow into relationships. Relationships which grows from being nurtured. A relationship where people are “connected by blood or marriage” can be amazing, however this relationship, no matter blood or bonds or family can only work if both parties behave in an adequate manner, showing equal respect. Both parties need to be open for communication and should be able to cope with the other half expressing a feeling.
I quite like the definition of family being “a local organisation unit of the Mafia or other large criminal groups” I do however think this can be the same without the “criminal” part. My definition of that point would be ‘the organisation of a relationship of friends’. The chemistry between two or more people, with or without the bonds and the way in which these people regard and behave towards each other. Family is important to me. It is one of the first relationships we get in life. They are the people who are there from the beginning. They are the people who should love you unconditionally. Family bonds are like a cheat way of creating lifetime relationships. I feel the family ties are important and should be cherished. We are all made from different particles, DNA, personalities and they are all formed from our families. What better way to get to know ourselves than to know our families? Saying this, family isn’t just blood and DNA. Family to me is a group of people who care for each other no matter what, support each other, build a relationship of trust and honesty. Argue, laugh, cry and love. This brings me to unconditional love. Many people talk about families having unconditional love. Unconditional love…love no matter what. Loving someone no matter how they look, how they act, what they say. This to me would once again mean that honesty is a huge part. What kind of a relationship can life without honesty and love be? Not a relationship that I would class as a family relationship. Yes of course not all family relationships are great, but surely they should be the ones who can take you at your worst and your best, who put up with you when you honestly tell them how you feel about something they have said or done just like you should be able to with them, and even if you do fall out and argue, you can talk about it and sort it out, one way or another. I do realise a lot of people struggle with confrontation and sorting out problems, but how can a relationship keep going forward if the issues aren’t sorted out? No relationship gets stronger and healthier if the problems just get brushed under the carpet, just like no illness gets better by being ignored, trust me, I should know, I mean I lost my colon because I didn’t really understand quite how serious it was.
Like someone told me the other day;
Family can be blood, or it can be anyone that you feel a loving connection with. People stop being friends with people all of the time, and sometimes our friends treat us better than our own family. So why is it a bigger issue to cut ties with family? Is it because of blood? Blood which has nothing to do with the things a person can do to another person. A person who doesn’t share your blood can’t hurt you just as easily as a person that does. Forgiveness, they say, is divine and it is good for you. But sometimes we’re not meant to be forgiven. Sometimes the best thing to do it to walk away.
Yes I can agree, it hurts cutting ties with family. To me family should be the people who stand by you all through life. I have a romantic view on family, and although I know it isn’t always the case, I try hard to hold it. However when someone puts up a fight, gets stuck on the negatives even when I try to be the adult and open, I realise that it cannot always be saved. Forgiveness is important, yes, very much so, but for forgiveness to be possible one needs to communicate and sort out the issues in favour before any forgiving can be done. How can one forgive if they don’t know what the problem really is and if they don’t know if the other person feels anything in regards to the problem. Forgiveness should come from the heart, it should be loaded with love and one should be aware what one is being forgiven for or asking for forgiveness about.
I am lucky to have a big family. I am lucky to have relationships with my family. Relationships with blood family and with no blood family. I have some great extended family which I have relationships with, and some friends who have become extra family because of the closeness of relationships. I am rich in relationships. These relationships are filled with unconditional love. They are filled with irritation, with disagreeing, but they are also filled with discussing, talking, forgiving, laughing, caring and so much else.
This past year has made me realise who I hold close to my heart. My family. My family of blood relations and of none blood relations. These people have been there for me in various ways, whether it being a caring message of support and love from a distance, being there for me, visiting me in the hospital and when I got home. The people who catch me when I fall. My foundation.
When I care for someone, I really care. I will fight for them, I will protect them, I will love them. Of course some relationships unfortunately do end, but I don’t think I would class them as family relationships, if so then they are probably family relationships which never really started in the first place. Family relationships which never got the right nutrition to grow into that beautiful plant. I love surrounding myself with plants, whether they are weeds or the most divine roses, once they have grown strong they have equal importance to me.
My definition of family would be closer to the definition of relationship. A relationship that exist even if we only speak every now and again. A little message saying I’m thinking of you, or just hi every now and then. A relationship where there is care and knowledge that the other part is always there.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Att ha stöd och kärlek från familj och vänner är viktigt för alla och speciellt för os som lever med en kronisk sjukdom och dess effekter. Ett oväntat problem blev nyss satt i ljuset och utlöste detta inlägg som nog verkar annorlunda till mitt vanliga sätt att skriva och innehåll men jag kände att det var något jag behövde skriva om.
Jag tycker ganska mycket om definitionen av familj som “en lokal organisations enhet som Maffia eller andra stora kriminella grupper, jag tycker dock att det kan stämma även utan den “kriminella” delen. Min definition av denna meningen hade varit ‘en organisations enhet av förhållanden mellan vänner’. Kemin mellan två eller flera personer, med eller utan blodsband och sättet som dessa människorna betraktar och uppför sig mot varandra. Familj är viktigt för mig. Det är ett av de första förhållanden man får i livet. Det är de människorna som är med en från början. Det är de människorna som bör älska en med villkorslös kärlek. Familjeband är som ett fusk sätt att skapa förhållande för livet. Jag känner att familjeband är viktiga och bör vårdas. Vi är alla skapade av olika partiklar, DNA, personligheter och de är formade utifrån våra familjer. Finns det ett bättre sätt att lära känna sig själv än genom sin familj? Detta sagt, så är ju familj inte bara blod och DNA. För mig är familj en grupp människor som bryr sig om varandra villkorslöst, stöttar varandra, bygger förhållande med tillit och ärlighet. Argumentera, skratta, gråta och älska. Detta leder mig till villkorslös kärlek. Många pratar om hur familjen automatiskt har villkorslös kärlek. Villkorslös kärlek..kärlek oavsett vad. Att älska någon hur de än ser ut, hur de än beter sig, vad de än säger. Detta hade än en gång krävt mycket ärlighet för min del. Vilken sorts relation kan livet utan ärlighet och kärlek vara? Inte en relation som jag skulle klassa som en familjerelation. Ja, självklart är ju inte alla familjerelationer fantastiska, men det borde väl ändå vara de som kan klara av en då man är som värst och som bäst, som står ut med en när man ärligt talar om för dem hur man känner angående något de har sagt eller gjort precis som man själv bör klara av dem och deras ärlighet, och även om man blir osams så kan man prata om det och reda ut de, på ett eller annat sätt. Jag förstår att vissa människor har svårt med konfrontationer och att reda ut problem, men hur kan ett förhållande fortsätta framåt om problemen inte blir utredda? Inget förhållande blir starkare och friskare om problemen sopas under mattan, precis som att ingen sjukdom blir bättre av att ignoreras, jag borde veta, jag förlorade ju min tjocktarm för att jag inte förstod hur allvarligt allt var.
Som någon sa till mig häromdagen;
Familj kan vara blod, eller så kan det vara vem som helst som man känner en kärleksfull koppling till. Människor slutar vara vänner med människor hela tiden, och ibland behandlar våra vänner oss bättre än vår familj. SÅ varför är det ett större problem att klippa banden med familj? Är det för att det är blod? Blod som inte har något att göra med saker en person kan säga eller göra mot en annan person. En människa som inte delar ens blod kan såra en lika lätt som en som delar ens blod. Förlåtelse, säger de, är gudomligt och bra för en. Men ibland är det inte meningen att vi ska bli förlåtna. Ibland är det bästa att gå därifrån.
Ja, jag kan hålla med, det gör ont att klippa banden med familj. För mig är familj dom människor som står vid ens sida hela livet. Jag har en romantisk idé om familj, och fast att jag vet att det inte alltid är så så försöker jag hålla hårt i det. Men när någon bråkar, blir fast i allt det negativa fast att jag försöker vara vuxen och öppen så förstår jag att det inte alltid kan bli räddat. Förlåtelse är viktigt, ja, väldigt mycket så, men för att förlåtelse ska vara möjligt behöver man kunna kommunicera och ordna upp problemen i fråga innan man kan förlåta. Hur kan man förlåta om man inte vet vad ursprungs problemet egentligen är och om man inte vet om den andra personen känner något alls angående problemet. Förlåtelse bör komma från hjärtat, det bör vara laddat med kärlek och man bör vara medveten om vad det är man blir förlåten för eller ber om förlåtelse för.
Jag har tur som har en stor familj. Jag har tur som har många förhållande med min familj. Förhållanden med blod familj och icke blod familj. Jag har fantastisk släkt som jag har förhållande med, och vissa vänner som har blivit extra familj på grund av närheten i förhållandet. Jag är rik i förhållanden. Dessa förhållanden fyllda med villkorslös kärlek. De är fyllda med irritationer, med att vara oense, men också fyllda med diskussioner, prat, förlåtelse, skratt, omtanke och så mycket mer.
Detta sista året har fått mig att förstå vem jag håller i mitt hjärta. Min familj. Min familj av blod relationer och icke blod relationer. Dessa människorna har varit här för mig på alla olika sätt, vare sig det har varit ett litet meddelande med stöd, tankar och kärlek från ett avstånd, eller hälsat på mig i sjukhuset eller när jag kom hem. Människorna som fångar mig när jag faller. Min grund.
När jag bryr mig om någon, så bryr jag mig verkligen. Jag kommer slåss för dem, jag kommer skydda dem, jag kommer älska dom. Självklart måste tyvärr vissa förhållande ta slut, men jag tror inte att jag hade klassat dem som familjeförhållanden, om de var det så var de nog familjeförhållanden som aldrig riktigt började ordentligt. Familjeförhållanden som aldrig fick rätt näring att växa till en vacker växt. Jag älskar att omringa mig med växter, varesig de är ogräs eller den mest gudomliga ros, när de har växt starka så har de lika värde för mig.
Min definition av familj hade varit mer lik definitionen av förhållande. Ett förhållande som existerar även om vi bara pratar nån gång då och då. Ett litet meddelande som säger jag tänker på dig eller bara ett hej lite då och då. Ett förhållande där det finns omtanke och vetskap att den andra parten alltid finns där.
Welcome to the Life o Charlotte 